Precious' misery...

Precious är 16 år, kan varken läsa eller skriva, och bor med sin mamma i Harlem i New York. Hon är dessutom gravid, för andra gången, och pappan till barnet är samma pappa som till det första barnet - Precious egen pappa... Finns det någon "bättre" inledning på en miserabel bok?

Precious liv blir inte bättre då hon dessutom blir utkastad ifrån skolan för att hon är gravid, det sista hon vill är att vara hemma för hennes mamma misshandlar henne både fysiskt och psykiskt - så grovt att hon ibland tror att hon inte kommer överleva.

Men om det finns någon som inte ger upp är det Precious, och hon fortsätter sparka och slå, ifrån starkt underläge, för att kunna ta sig ur sin situation och göra det hon drömmer om - att lära sig läsa och skriva, att klara skolan, att ha samma möjligheter som andra.

Romanen Precoius (av Sapphire) är skriven på starkt slang, och även om jag tycker att den svenska översättningen funkar okej rekommenderar jag dig nog ändå att helst läsa den på originalspråket, engelska. Jag tror att den rätta New York-slang-känslan infinner sig lättare då. Och tänk vad smart, att boken är utgiven i en version där den finns på både svenska och engelska, i samma bok! OBS. Den finns även som film, att låna här!